Idag är den sista dagen på det stora äventyret. Imorgon flyger vi hem, och denna gång för gott. Det gör ont i hjärtat att behöva lämna den här staden som har blivit vårat hem. Alla människor, alla platser och alla upplevelser. För ett år sen hade jag aldrig kunnat drömma om att jag skulle ligga här på soffan i min alldeles egna lägenhet, delad med världens bästa sambo, i en liten stad vid Spaniens solkust. Förstå vad sjukt det är att man verkligen kan göra precis vad man vill och hamna var som helst i hela världen. Jag önskar att jag kunde åka tillbaka i tiden och berätta för den vilsna lilla tonårs-Sophia hur fantastiskt mitt liv skulle bli en dag. Tänk att jag hamnade här nästan av en slump, bara för att jag råkade hitta en jobbanons som såg spännande ut och bestämde mig för att ge det ett försök. Jag är så jävla tacksam för den här upplevelsen och alla som funderat på att någon gång göra något liknande, sätt er framför datorn, boka resan idag och lämna allt hemma. Det mesta finns kvar där när man kommer tillbaka i alla fall.
Tack till Daniel.
Tack till Atlas, tack till Wille, tack till Maja och Rebecca, tack till mäklaren i leopardtröjan, tack till mina stöttande föräldrar, tack till Rebecca och Mac, tack till alla sköna toppsäljare på Atlas.
Tack till solen, stranden, restaurangerna, Miramar, Mercadona, marknaden och havet.
Tack Fuengirola.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar